Syftet med specifikationerna
Syftet med denna publikation är att främja intresset att studera svenska som främmande språk och att lämna ett bidrag till den pågående diskussionen om mål för undervisning och inlärning inom området. Genom klara och tydliga mål hoppas vi kunna systematisera undervisningen i svenska som främmande språk och därigenom bidra till en framgångsrik inlärning. Ett av de främsta problemen med att lära sig ett mindre använt språk som svenskan är bristen på en övergripande plan och progression från nybörjarstadiet upp till avancerad nivå. Vi hoppas att denna publikation ska kunna ge både lärare i svenska och dem som lär sig svenska ett underlag för meningsfulla steg i inlärningen och undervisningen. Vi hoppas också att Swedex ska kunna hjälpa utbildningsanordnare att skapa ett bra program för sitt kursutbud i svenska så att ett ökande antal kurser kan nå upp till högre nivåer än de gjort tidigare.

Som utgångspunkt har vi valt de nivåbeskrivningar i språk som Europarådet gjort i ”The Common European Framework for language learning and teaching”*. Syftet med ”Framework” är att erbjuda en gemensam måttstock och instrument för en standardisering av språkinlärningen och språkundervisningen i Europa. Det är ett referensverktyg som, utöver många andra ting, innehåller beskrivningar av språkliga färdigheter på sex nivåer (A1, A2, B1, B2, C1 och C2).

I denna första publikation har vi tagit fram specifikationer för nivåerna A2 och B1 i svenska. En behovsundersökning som vi gjorde inom projektet Swedex visade, att just dessa nivåer var de som oftast efterfrågades för kurser i svenska runt om i Europa.

Vi hoppas också att dessa specifikationer ska uppmuntra kolleger som sysslar med språkinlärning och språkundervisning av andra mindre använda språk i Europa till att producera liknande publikationer för att bidra till en mer systematisk undervisning av språken inom den europeiska unionen. På så sätt kan man behålla och sprida det rikliga språkliga och kulturella arv som finns i de enskilda språken.

De olika delarna i publikationen
Vi har delat in publikationen i tio avsnitt: Svenskans roll i världen, Scenarier, Svenskt talspråk och svenska kommunikationsmönster, Kulturell kompetens, Strategier, Språkfunktioner, Ämnesområden, Begrepp, Grammatik och Ordförråd. Härutöver finns en översikt av de testformat som valts för Swedex, en examen i svenska som främmande språk för dem som önskar få sina kunskaper i svenska certifierade, samt en beskrivning av hur testformatet utvecklats och tankarna bakom valet av testformat och dess relevans för dessa specifikationer för inlärningen och undervisningen. En separat publikation innehåller kompletta modelltest för både nivå A2 och B1 där alla deltest i examen finns.

Vi vänder oss med vårt material till en bred målgrupp. Vi önskar nå inte bara välutbildade lärare i svenska som främmande språk utan även de många infödda svenskar som undervisar i svenska utanför Sverige men som inte har någon eller bara lite formell lärarutbildning. Vi har därför försökt presentera materialet på ett enkelt och tydligt sätt och om möjligt undvika alltför mycket fackspråk.

Nedan följer en kort beskrivning av de olika delarna i denna publikation:

Scenarier: Scenarier är grunden för det språkliga material vi har använt för att ta fram specifikationerna. De beskriver hela området av språkliga transaktioner och interaktioner som behövs när människor vill kommunicera på de färdighetsnivåer som beskrivs på nivå A2 och B1. De tar i beaktande alla aspekter som är viktiga ifråga om (främst) talspråk: Sammanhanget, de personer som är involverade, graden av informell/formell karaktär, förhållandet mellan talarna, det övergripande målet med det kommunikativa mötet etc.

Svenskt talspråk och svenska kommunikationsmönster: Tidigare var många språkläromedel baserade på skriftspråk, eftersom detta var den enda källan till språkligt material som kunde analyseras. Tack vare de möjligheter som erbjuds genom modern inspelningsteknik, är vi idag i stånd att analysera och klassificera talspråk i vardagliga möten. De sektioner som ägnas dessa aspekter av språket, visar hur nära kommunikationsmönster hänger samman med kulturella värden och beteenden. Vissa specifika aspekter av svenska kommunikationsmönster belyses särskilt.

Kulturell kompetens: För att förstå varför de som talar ett visst språk uppför sig på ett visst sätt, är det väsentligt att veta något om den kultur som ligger bakom deras beteende. Varje språklig gemenskap har sin egen uppsättning kulturella värden och regler, men det är svårt att försöka klassificera ”kulturellt beteende” i en given språkgemenskap utan att löpa risk att skapa en karikatyr eller förenkla för mycket. Vi tror dock att det är viktigt att förstå vilka seder och trosföreställningar som ligger bakom social interaktion mellan infödda talare och som vanligen grundar sig på århundraden av byggande av en nationell identitet. Vi bad här en outsider som har bott i Sverige i många år att ge en bild av hur hon uppfattar svenskheten. Hon har beskrivit detta mer i detalj i boken "Den svenska koden"**. Resultatet är kanske en förenkling, men den kommer säkert att tolkas korrekt av svensklärare som kan använda beskrivningen som en inspirationskälla för sina egna observationer grundade på deras kännedom om den svenska kulturen och kulturen i det land där de undervisar.

Strategier: Varje gång vi använder språk i ett kommunikativt sammanhang, vill vi oftast åstadkomma någonting, få något gjort eller få någon att hjälpa oss. Det språk vi använder beror på den person vi talar med. I vissa fall önskar vi använda särskilda knep för att nå våra mål. Vi använder kanske övertalningsknep, lirkar, ger löften etc. Detta avsnitt tar upp de viktigaste strategier man måste kunna behärska på de definierade färdighetsnivåerna.

Språkliga funktioner: För att kunna tillämpa våra språkliga strategier, behöver vi kunna uttrycka våra intentioner med speciella ord eller fraser. Vi behöver ord för att lova, säga emot, avbryta artigt etc. Detta avsnitt tar upp det språk som krävs för att uttrycka dessa språkliga funktioner.

Ämnen: I detta avsnitt har vi listat de vanligaste ämnen som de flesta språkinlärare talar om i vardagliga samtal med infödda talare av svenska. De omfattar områden som t ex hälsa, familj, arbete, aktuella frågor etc.

Begrepp: Allmänna begrepp som tid, rum, mått etc finner man här.

Grammatik: Två slags grammatiska beskrivningar presenteras i dessa specifikationer: grammatiska kategorier som visar hur språket fungerar som system (morfologi, syntax) och grammatiska betydelsekategorier som illustrerar hur språket används i kommunikativa situationer. En del av grammatiska kategorier tar upp ordbildning och en särskild lista, Ordgrupper, tar upp ord för årstider, veckodagar, månader, mm.

Ordförråd – alfabetisk ordlista: Alla ord som finns i de olika specifikationerna har ställts samman och jämförts med frekvensordlistor för talspråk från Institutionen för lingvistik vid Göteborgs universitet. Den alfabetiska listan innehåller även vissa andra ord som inte förekommer i specifikationerna. Exempel på ordens användning på de aktuella nivåerna ges där så krävs.

Genom att erbjuda dessa specifikationer till personer som sysslar med undervisning i svenska, hoppas vi ha kunnat bidra till en professionalisering av språkkurser inom detta område. Vi hoppas att det är klart att dessa specifikationer inte är tänkta som läromedel eller att de ska användas på detta sätt. De kan dock utgöra en god grund för läromedel som utformas för att inspirera språkinlärare att börja eller fortsätta att lära sig svenska.

* "Modern Languages: Learning, Teaching, Assessment. A Common European Framework of Reference", Council of Europe, Strasbourg.

** "Den svenska koden", U. Bruno, Marie Bengts, Silvia Nilson-Puccio.
KnowWare Publications 2001.